emelie

Klockan ringde 06.30 imorse, har inte gått upp så tidigt på år och dar! Det är väl det jobbiga, slut på gosiga stunder i sängen på morgonen när man har två barn som gillar att sova. 

Men ja, det kändes ju inte som jag varit ifrån jobbet när jag väl var där. Visst jag har ju åkt in en gång i veckan men då har ju Alicia varit med de flesta av gångerna och jag har bara varit där i några timmar. 

Mamma och Alicia har haft det bra. Hon hade inte gråtit på hela dagen och det måste väl vara ett bra betyg. De hämtade Junia från dagis vid 15 tiden och hon blev överlycklig. 

Dock hade hon frågat mycket om Wilma när de kom tillbaka hem, Junia hade kollat i Wilmas låda efter kopplet och letat efter hennes godis. Men ingen Wilma... :( 

Inte lätt för Junia... Hon pratar så mycket om henne...fortfarande. 

Nä hörrni, back on track är jag väl inte riktigt än.. Men ge mig en vecka sen är jag nog varm i kläderna igen! 

Och jag ska säga det, med handen på hjärtat, det är väldigt mycket mer jobb att ta hand om barn än att vara på jobbet. Helt plötsligt så får man vara själv, tänka tyst, jobba med sitt, timmarna går, bara göra sin egen lunch. Snacka lite skit med kollegor, vara Emelie.