Hej bloggen
Herregud, ansvar är så mycket tycker jag. Jag har ansvar över mina barn. Jag har ett ansvar över att min relation till Kim ska vara bra. Inte perfekt, inte dålig. Den ska fungera och vara bra. Ansvar för att fortfarande hålla kontakten med alla vänner (som kanske inte infinner sig i samma skede i livet som mig). För jag vill ha kvar allt även om jag är förälder.
Men jag har också ett ansvar över ett företag som SKA omsätta x-antal miljoner /år annars är det bye bye för mig och de anställda.
Så vips, där kom det lite mer ansvar.
De anställda har ju också familjer och barn som skulle drabbas om vi inte fick företaget att gå runt. Vi ska göra det tillsammans, men i slutändan är det mitt ansvar.
Jag sköter allt som jag ska, sluta oroas över att min svärfar ibland vabbar (hände en gång under 2013), eller att jag och Kim går på bio tillsammans en gång i halvåret.
Bara så ni vet så börjar jag jobba om en vecka och TADAaaaaaa min mamma ska ta hand om Alicia om dagarna. Så ös på skit om det nu.
Jag vet vad ansvar är, jag lovar. Däremot har jag svårt för människor som inte respekterar och inte försöker förstå hur andra familjesituationer ser ut.
Jag respekterar alla er. Jag reflekterar inte om ni har barnet på dagis mellan 7-17, för det är säkert så att ni måste ha det så för att livet ska fungera, för annars skulle ni väl inte ha det?
Jag tänker inte mycket på dem mammor som aldrig får hjälp av sina egna föräldrar med barnvakt, ni kanske inte har bra kontakt? Vissa kanske inte ens pratar med varandra?
Eller hur funtade är föräldrar som har råd att köpa den ena onödiga inredningsprylen efter den andra eller mössan för "bara" 79,90:- på H&M fast ungen har 32 st i byrålådan, men man har inte råd att öppna ett framtidskonto och sätta in pengar till sitt barn så de kanske kan få det där körkortet när de fyller 18, eller kanske kan man spara så mycket så det blir en handpenning på en framtida lägenhet?
Föräldrar som överför sina rädslor till sina barn, fy skäms! Bara för att du är osäker och orolig över allt, rädd för mörker, tillit till andra människor, ungen får inte gör det, eller det eller det!
Föräldrar som röker?! (Whaaat)
jag kan fortsätta men tror ni inte orkar läsa längre... Men tror ni fattar min mening.
Jag kanske inte håller med hur andra familjer tänker och agerar, men jag respekterar! Och därför hänger jag inte ut andra mammor i min blogg. Om jag gjort det så sorry, inte meningen.
Punkt!
Kommentarer
Postat av: jossan
många ansvarsområden..
men var det tänkt från början att du skulle börja jobba fast Alicia är så liten? kan inte kim va föräldrarledig?
Svar:
emelie
Postat av: Linnéa
Heja Emelie säger jag! Det är helt upp till er vilka lösningar ni anser vara bäst för ERA barn. Skit i vad vissa skriver då vi som sagt vet att det ofta är långt ifrån sanningsenliga, förmodligen ren svartsjuka! Kram
Svar:
emelie
Postat av: Anonym
Tycker de är skitbra att ni har så många människor runt er som älskar era barn och som ni/dom känner trygga med.
Skit i va alla prettomorsor säger, avundsjuka kallas de!
Svar:
emelie
Trackback