emelie

Ja i går var vi som sagt på ett gemensamt föräldramöte på förskolan. Vi tog upp ämnen som smitta, hur man ska klä de små denna årstid vi är på väg emot, att Tom Tits arbetar "grönt" och använder mycket som går att återanvända både som "leksaker" och prylar i utforskande syfte, ekologisk mat, sortetrar, att de får odla både inomhus och utomhus.m.m. och det känns ju alltid kul att höra att de arbeter för det.

 

Sedan så delade vi in oss i grupper och pratade om deras ledord som är; Trygghet, Trvisel och Talang.

Vad betyder de orden för oss som föräldrar och vad vi tror att det betyder för våra barn.

 

Vi diskuterade fram och tillbaka och här kommer lite tankar om vad jag och Kim tycker om Tom Tits förskola.

Det finns 4 avdelningar på förskolan, vatten, luft, eld och jord. Där är de indelade i ålder, men de är bara i sina hemvister vid måltider och vila (för de minsta) i övrig tid är barnen tillsammans, både inne och ute är allt öppet för alla och barnen får umgås som de vill. Det tycker jag är toppen, jag ser ju på Junia hur mycket hon lär sig av de äldre barnen som gärna vill visa och "ta hand" om de små. Varje morgon kommer några tjejer och killar och kramar om Junia och säger hej Junias mamma. De har bra koll de små liven.

 

Även om Junia har 3 pedagoger på sin avdelning så känner hon alla andra pedagoger på förskolan bra (eftersom de umgås allesammans) så det känns alltid så skönt när man kommer att någon vuxen har koll, även om det inte är någon där förtillfället från hennes avdelning. Jag känner att pedagogerna har stor koll på föräldrar och barn och pratar med varandra. Och det är väldigt viktigt för mig att Junia känner sig välkommen på morgonen och blir sedd av någon vuxen. Tror det är därför det går så himla bra att lämna på morgonen. När det tar in vikarier så är det alltid samma personer som kommer och det är verkligen en trygghet för barnen - att de känner igen dem vuxna.

Trivseln på Tom Tits är hög, det märker vi. Det finns så mycket aktiviteter, bara att tända lägerelden ute på gården och bädda med fårskinnsplädar och sitta och berätta historier gör ju att man själv vill stanna en stund extra på morgone.

Att tex få komma och hämta ett barn som luktar korv och eld på eftermiddagen ( då de har grillat korv), eller se Junias baddräkt hänga på tork och få höra vilket vattendjur hon är eftersom de badat, att de bygger och gör hinderbanor, de får vara på äventyret på Tom Tits utegård m.m.

Men om man inte vill göra något av de  kan man ju lika gärna bygga med duplo, måla, läsa, bygga med tågbanor, göra kojor. Ja allt sånt vanligt finns såklart också tillgängligt för barnen.

 

Jag tror på att inte följa ett schema till punkt och pricka utan att barnen får välja lite själva vad de vill göra. Utforska och komma på vad de verkligen tycker om.

 

några plus i kanten.

*de skickade mms bilder från inskolningen och andra aktiviteter, roligt att få när man står på jobbet och undrar hur det går för dem.

* de har en egen kock som gör all mat

*disco toaletterna - lite roligare för barnen att gå på toa då. (de har inrett toalett-rummet med LED ljus i olika färger och discokulor i taket.

* de gör upp månadskollage om vad barnen pysslar med och sätter upp

* de visar bilder från dagen på Tvn som sitter på väggen i hallen när man kommer in till förskolan.

*öppen planlösning - alla får vara tillsammans och göra vad de vill (såklart finns det tillfällen då de gör saker bara på sin hemvist osv) men jag gillar öppenheten.

*om vilan inte funkar inne så finns vagnar man kan sova i ute.

 

Känns även skönt att känna att man är välkommen som förälder att sitta ner och snacka lite, att man liksom är med i gemenskapen och vet vad som händer på förskolan.

Bra kommunikation helt enkelt.

 

Sen såklart finns det alltid saker man kan förbättra med allt, eller att med sådant utbud av olika aktiviteter att det också finns en risk, när vatten, eld och "hinderbanor" är så tillgängligt. Det får man inte glömma, men det är inte så att jag går runt och oroar mig över det.

 

I överlag är det en dröm-förskola vi har och den släpper vi inte i första taget!

 

Eftersom Junia fortfarade är så liten och inte kan berätta så känns det så bra att hon vid läggdags brukar säga namnen på sina "fröknar" och kompisar. Att hon liksom ligger och tänker på dem och försöker säga något om dagis. Det måste vara ett gott tecken :)

 

Hej så länge!