Då så.

Klockan är 04, bara att stiga upp och göra sig redo för hemfärd.
Känns as deppigt.
Jag vill inte...

Kommer säkert börja gråta också när jag säger hej då till mamma och pappa.
Jobbig morgon.

Aja, vi hörs i Sverige igen!
Bye!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0