Ett nytt kapitel...
Känner mig som en liten flicka som ska börja 1a klass eller något i den stilen. Visst lite ångest finns också i kroppen, men det är inte att börja jobba som är jobbigt, det är att ändra mina vanor. Om en vecka eller så är jag på banan igen, det vet jag.
Ska bli så jäkla skönt att få ställa klockan, duscha, sitta ensam vid frukost bordet och läsa LT, sätta på mig kläder, få sminka mig och åka mina 45 min i bilen till eskilstuna. Såklart ska jag lyssna på min favorit musik på högsta volym. Fatta att bara få vara jag!
Jag längtar efter att få kontroll på jobbet, veta om varenda liten lampa som finns, prata med kunder och träffa Sofi och Alex såklart. Vi är en bra trio som kommer köra järnet ihop!
Jag kommer säkert bara gå runt och njuta imorgon, klämma och känna på varenda lampa och säga att jag saknat den. Min älskade affär, som jag har längtat.
Men det bästa av allt är att jag har en familj där hemma som väntar på mig. Och när vi har stängt och räknat kassorna så är nog den känslan - att längta efter varandra det bästa som finns.
Godnatt, och tack för den här mammaledigheten.