emelie

jag drar till med ett godmorgon. jag har vänt lite på dygnet. helt jäkla OMÖJLIGT att sova på nätterna.
vi kom hem rätt skaplig tid igår... vid midnatt. började få ont en halvtimma senare. kim drog upp mig vid 02 och la mig i badkaret. just den känslan... när man bara ligger och känner att jag pallar inte mer. inget hjälper. så kryper man ner i ett hett bad...då släpper allt. hjärnan fattar ju inte sånt innan. jag tänker bara att det är asjobbigt att ta sig upp ur sängen, bli blöt och ligga där. men det hjälper ju!
efter en halvtimma hasade jag mig tillbaka till sängen. sov en halvtimma, gick upp, sov en stund... gick upp och kissade. ja så höll jag på till halv 10. har ingen aning om när Kim åkte iväg till garaget... men jag har sovit hela förmiddagen. så skönt! (men jag är nojig över hur denna natt kommer att bli) man vet ju aldrig.
att slappna av är a och o. (som barnmorskan säger) men jag ska säga er, om man har haft ont i princip var och varannan natt sedan julafton är det fan inte lätt att hitta på nån metod som gör en avslappnad. det sticker som knivar i ljumskarna och de låser sig. trycket "nertill" är sjukt och så kommer det där härliga illamåendet samtidigt. igår frågade jag kim om han kunde ge mig morfin så jag slapp det här. eller skjut mig. jag bryr mig inte längre. få mig att känna mig som vanligt igen!
en liten tröst är ju att jag är beräknad att föda imorgon. jag kan lika gärna gå 2 veckor till. mardröm.

NOG OM ALL JÄKLA SMÄRTA OCH GNÄLL!

igår var toppen! kändes lite sorgligt...på ett sätt. haha. typ som sista måltiden som unga. vi satt där på restaurangen i 4 timmar. snackade och snackade. sen åkte vi hem till jonn och sandra.

det är skönt att få lite pepp nu när allt känns lite jobbigt och långsamt. jag är verkligen glad över att ha lärt känna alla de här fina människorna. man behöver inte höras varje dag eller träffas ofta, men bara att veta att de finns där I FALL, och att de bryr sig. det känns bra och det är viktigt för mig just nu. alla känslor är ju så uppförstorade på något sätt. ibland tror jag att jag ska dö, ibland tror jag att bebisen är död när den inte har rört på sig på nån timme, ibland tror jag att Kim ska lämna mig. ja...jag kan fortsätta i timmar. som sagt, det är många tankar som flyger omkring.

så nu har jag skrivit av mig lite, bye.