emelie

åå nu är jag sen igen. jag ska hämta upp cecilia och sen ska vi till flamman och hälsa på becca.
men jag blev fast i sängen med massa tidningar. läste en artikel om amanda widell (mannen i hennes liv är alex shulman).
det kändes som hon berättade om en liten del av mitt liv. efter 7 veckor blev de gravida med dottern charlie.

typ samma sak hände mig och kim. det var inte meningen, man trodde att man hade koll, man viftade bort tankar och tänkte näää sånt händer inte oss, och när det hände tänkte man först inte tanken att vi skulle behålla det. 
men som amanda beskrev det, barnet kom till av passion.

Jag tror på att skaffa ett riktigt kärleksbarn.. va tusan, hela mitt liv (och mitt liv har sedan jag blev delägare gått ut på att jobba och prestera) företaget har varit mitt barn, jag blir så uppgiven och ledsen när vi tappar omsättning nån månad, eller när vi har inbrott eller bara när en kund känner sig dåligt bemött. det känns rakt in i hjärtat. visst nu är det bara en pytteliten del av all glädje jag får. nöjda kunder som uppskattar en, gör hela min dag. man känner sig duktig och VILL bli ännu bättre. bättre självförtroende. 
varje annons känns kul, möte med säljare, nyheter, nya koncept, mässor.
jag tänker mycket. jag tänker på hur ska jag göra det bättre, hur ska jag lösa detta för att få företaget att gå bättre. jag försöker verkligen.
såklart är det jobbet jag tänker mest på nu under graviditeten. jag tänker inte på förlossningen, jag är inte rädd...orolig. inget. jag tar dagen som den kommer. men jag tänker såååå mycket på hur företaget går när jag inte kommer att finnas där. de anställda litar jag 100% på, men de kan ju inte veta hur jag tänker. eller vad jag vet. de gör på sitt sätt. som min pappa. han gör på sitt sätt - och det är inte mitt sätt! jag måste våga släppa taget och koncentrera mig på att min nästa uppgift: att vara mamma. o efter ett tag kommer jag tillbaka och tar min roll i företaget igen. det känns så jäkla jobbigt. men det ska gå!

jag älskar kim och jag kan inte planera allt, med karriär och hus och känna sig redo. då blir det ju försent. när skulle JAG ha kommit på tanken; nä nu har vi allt klart nu skaffar vi barn. nej...det är inte jag.
som sagt, vårt barn är ett kärleksbarn som blev till av passion och massa kärlek. allt är rätt och jag kan inte önska mig en bättre pappa till mitt barn.

jag vet egentligen inte vad jag har skrivit om...osammanhängade kanske. men jag kände bara min hjärna behövde avlastas lite.

NU DUSCH OCH HEM TILL CILLA. bye.

just det, ska hämta mamma, pappa o wilma på arlanda idag kl 18.30.