emelie

det ska bli svinkallt till helgen igen. det är stor skillnad på +5 och nollgradigt. speciellt om man går utan strumpbyxor en lördagskväll. tur att det finns taxi.

det är 7 dec och jag är rädd för det nya året.
vet inte riktigt hur jag ska förklara, men det känns jättejobbigt. vet inte vart de här året har tagit vägen. vad har jag gjort? vad har jag åstadkommit år 2009?
jag är rädd för att alla år ska gå såhär snabbt, jag vill ju leva, vara ung och aldrig behöva bli vuxen. typ som peter pan.
fan va skönt det skulle vara att hela tiden får känna en sån här lycka jag känner nu. jag känner att mitt liv är bra. jag har ett jobb som jag tycker är kul och jag får vara med och bestämma nästan allt, jag har god ekonomi så jag kan handla, leva och resa hur jag vill, jag har underbara föräldrar som ställer upp när jag behöver hjälp, som på senare tid kanske har varit småsaker men inte självklara men det är det som betyder MEST! som att passa wilma varje dag jag jobbar och de helger jag inte är hemma, eller att mamma hjälper mig med tvätten när jag inte har hunnit för 5 öre, jag får alltid låna nån av bilarna, och mycket mer, de hjälper till så att mitt liv klaffar!
jag trivs i lägenheten, jag känner mig hemma här.
mina vänner får mig att skratta och må bra. de får mig att aldrig behöva känna mig ensam. wilma är också världens bästa på det. hon värmer mig när jag är kall.
på sista tiden har det blivit en hel del fest och jag har träffat många gamla och nya vänner. det känns också sjukt bra! jag kanske bara är inne i en sån period, men just nu känns den rätt för mig, och de bästa av allt är att min vapendragare becca är vid min sida. spelar ingen roll vad som händer. jag vet vart jag har henne.
så, jag är nöjd över de här året, men FAN VART TOG DE VÄGEN? tid kan inte köpas för pengar.

nu måste jag sova!