emelie

Sköterskan från Huddinge var här för en halvtimme sedan och lyssnade på Alicias lungor och kollade syreflödet och det var hur bra som helst!

Åh så skönt! Vi ska höras imorgon men om inget har blivit sämre så kommer hon att skriva ut Alicia i morgon.

Den här veckan som varit har varit den längsta i mitt liv. Ni vet när man går över tiden när man väntar barn, då känns typ en minut som en timme, men den där väntan på sjukhuset helt isolerade och inte fick ta emot besök och när Kim inte fick vara med på natten osv, då jävlar så var en minut en timma lång! 

Nu ska vi passa på och sova innan Junia kommer hem från dagis.

Tack alla ni fina som skickat sms, kommenterat och hejat på Alicia, alla som ringt, sorry att jag inte har svarat. Jag är oerhört tacksam för alla som bryr sig. Jag har använt bloggen så att ni har kunnat följa vad som pågår för att jag har verkligen inte kunnat prata och berätta gång på gång till alla för när jag hör era röster så har jag inte haft modet uppe och då har jag bara hulkat mig igenom samtalen och det klarar jag inte.

Kram på er!